Pressmeddelanden

Bygget av anslutningsparkeringen utgjorde en del av Västmetrons projekt Mattby–Stensvik, som omfattade spårläggning av ett banavsnitt på 7 kilometer, fem tågstationer och en underjordisk metrodepå.

Anslutningsparkeringen i Stensvik är klar och öppnades lördag 1 april 2023. Stensvikens anslutningsparkering ligger i Stensvik i Esbo på Stenbruksvägen 2. Anslutningsparkeringen rymmer 650 platser. Det finns 22 laddplatser för elbilar. Ett solkraftverk på taket förser anslutningsparkeringen med egen elförsörjning. Den totala effekten kommer att uppgå till 100 kWp. Fira Oy var byggentreprenör för anslutningsparkeringen i Stensvik. Bygget inleddes i november 2021.

EuroPark Finland Oy driver parkeringsverksamheten. Parkeringsanläggningen är öppen dygnet runt. Anslutningsparkeringar kostar 2 euro/12 h, extra parkeringstimmar 1 euro/h. Närmare uppgifter om hur du betalar finns på informationsskyltarna i parkeringsanläggningarna och på HRT:s sidor från och med öppningsdagen. Sidorna innehåller också information om bland annat var anslutningsparkeringarna är belägna, antalet platser, priser och öppethållningstider. Betalningsinstruktioner för anslutningsparkeringarna varierar mellan de olika parkeringsplatserna.

Stensvik utvecklas i tågstationens västra ände

Användare av anslutningsparkeringen och passagerare får ännu bättre service när den västra ingången i Stensvik tas i bruk. Just nu har Stensvik station en ingång vid Stensvik torg. Precis intill ingången finns tills vidare en parkering som rymmer 98 anslutningsparkeringsplatser. Stationens andra ingång tas i bruk när byggarbetena omkring den har slutförts.

• Nya bostäder kommer att byggas i omgivningen vid Stensvik tågstation och stadsdelen blir tätare. Intill Ångbåtsvägen, som går i riktning mot Västerleden, kommer ett nytt köpcentrum i området dit även Laurea Yrkeshögskola flyttar in och i samband med detta kommer ytterligare en stationsingång. Målet är att köpcentret ska vara klart hösten 2025 men tidtabellen preciseras när de överenskomna arrangemangen för att flytta de befintliga parkeringsplatserna i området kan slutföras, säger projektledare Hilkka Julkunen på Esbo stad.

Läs mer om hur Stensvik utvecklas i Esbo stads artikel ”Metron för med sig nya invånare, arbetsplatser, tjänster och läroanstalter till Stensvik – i Stenbruket skapas ett unikt innovationskluster för bioekonomi och cirkulär ekonomi”.

Passagerartrafiken på avsnittet Mattby–Stensvik inleddes i december 2022.

De totala uppskattade kostnaderna för byggandet av Västmetrons andra fas, det vill säga avsnittet Mattby–Stensvik är 1 042–1 050 miljoner euro. Uppskattningen underskrider kostnadskalkylen (1 159 miljoner euro) i den uppdaterade projektplanen från år 2018 med cirka 100 miljoner euro, det vill säga med 9 %. Dessutom utgjorde finansieringskostnaderna mindre än hälften av de beräknade kostnader i projektplanen och inbesparingen reflekterar till stor del även på de framtida årliga finansieringskostnaderna för metron.

–De främsta skälen till att projektet blev klart enligt de uppställda målen var tillförlitlig kostnadsinformation erhållen från projektet Gräsviken–Mattby, strikt styrning av projekthelheten och erfarna specialister. Lägesstyrningsmodellen som tillämpades i projektet var ett viktigt verktyg för att kunna dra nytta av organisationens kompetens och data. För att uppnå kostnadsmålsättningarna måste också målen för omfattning, kvalitet och tidsplan uppnås. Framgångsrikt teamarbete bidrar alltid till framgångsrika projekt, uppskattar Länsimetro Oy:s ekonomidirektör Matias Johansson.

Projektplanen för avsnittet Mattby–Stensvik som gjordes 2012 preciserades och kompletterades år 2018 efter att Västmetrons första fas, det vill säga Gräsviken–Mattby blev klart. Passagerartrafiken på det första avsnittet, det vill säga Gräsviken–Mattby, inleddes i november 2017. Som ett resultat av den första fasen erhölls aktuell information om de tekniska kraven för byggandet av metron och de faktiska kostnaderna för att ta i bruk den andra fasen. I samband med den uppdaterade projektplanen ökade kostnadsberäkningen från 801 miljoner euro till 1 159 miljoner euro. De mest centrala orsakerna till de förändrade kostnaderna var bland annat ändringar i stationernas ytor, korrigerade byggkostnader, den modifierade bussterminalen i Esboviken, stationernas bergnät, förlängning av vändrälsen i Stensvik, installation av brandbekämpningsschakt i Finno, fastställande av beställarorganisationen och förändringar i tidtabellen.

Passagerartrafiken på avsnittet Mattby–Stensvik inleddes i december 2022

I samband med den uppdaterade projektplanen preciserades även tidtabellen: målsättningen är att projektet blir klart år 2023 i stället för år 2020 enligt den ursprungliga planen. Passagerartrafiken på avsnittet Mattby–Stensvik inleddes den 3 december 2022, alltså tidigare än målsättningen. Byggentreprenaderna för stationerna och banan avslutades i maj 2022 och därefter fortsatte projektet med provkörningar fram till september.

– Genomförandet av avsnittet Mattby–Stensvik enligt de uppställda kostnads- och tidtabellsmålen var möjligt tack vare projektets effektiva arbetsmetoder, nära samarbete samt projektorganisationens gedigna kompetens och erfarenhet. Projektets organisationsschema samt arbets- och ledningsmetoder utvecklades under byggandet av den andra fasen, säger Ville Saksi, verkställande direktör för Länsimetro Oy.

Utöver det 7 km långa banavsnittet Mattby–Stensvik, 5 tågstationer och den underjordiska metrodepån omfattade projektet även bland annat byggandet av parkeringsanläggningar för anslutningstrafik i Stensvik, Kaitans och Finno. Parkeringsanläggningen för anslutningstrafik i Stensvik är klar och tas i bruk i början av april. Först efter att samtliga arbeten som hör till projektplanen står färdiga känner man till de slutliga helhetskostnaderna för avsnittet Mattby–Stensvik.

Länsimetro Oy är ägare till en modern och hållbar metroinfrastruktur

Fokuset för Länsimetro Oy har skiftats från byggverksamhet till förvaltning av metroinfrastruktur.  Länsimetro Oy:s uppgift är att sköta om den förvaltade metroinfrastrukturen på ett sätt som är smart ur ett livscykelperspektiv, för att metroinfrastrukturen ska fungera och vara trygg långt in i framtiden.

Huvudstadsregionens metronätverk är kollektivtrafikens ryggrad i riktningarna väster–öster. Länsimetro Oy äger nästan hälften av alla metrospårkilometrar i huvudstadsregionen: Ett banavsnitt på 21 kilometer från Gräsviken i Helsingfors till Stensvik i Esbo, 13 metrostationer, en underjordisk metrodepå och alla tillhörande tekniska system. Dessutom äger Länsimetro Oy infrastrukturen som tjänar anslutningstrafiken, som parkeringsanläggningar för anslutningstrafik och bussterminaler. Länsimetro Oy är ett aktiebolag som ägs av städerna Esbo och Helsingfors.

Västmetrons mest trafikerade stationer på vardagarna år 2022 var Mattby (20 700 passagerare per dag), Drumsö (16 400 passagerare per dag) och Hagalund (14 200 passagerare per dag) (upprinnelse på finska https://kaupunkiliikenne.fi/liikennointi/metrolla/metroasemien-kayttajamaarat/). År 2022 var antalet resenärer i metrotrafiken 70 miljoner passagerare.

Mer information

• Ville Saksi, verkställande direktör för Länsimetro Oy, tfn 040 823 2086, fornamn.efternamn@lansimetro.fi
• Matias Johansson, ekonomidirektör för Länsimetro Oy, tfn 040 590 0313, fornamn.efternamn@lansimetro.fi
• Marianne Partanen, kommunikationschef för Länsimetro Oy, tfn 043 825 9607, fornamn.efternamn@lansimetro.fi

 

Västmetrons projekt Mattby–Stensvik har slutförts enligt de uppställda målen. Kombinationen av effektiva processer, nära samarbete och projektorganisationens starka kompetens och erfarenhet bidrog till att projektet blev färdigt inom utsatt tid. Passagerartrafiken på avsnittet inleds 3.12.2022

Projektet genomfördes enligt målen som ställts upp i projektplanen och dess precisering. En integrerad beställarorganisation bestående av specialister från Länsimetro Oy och byggkonsulten Sweco stod huvudsakligen för genomförandet. Tack vare ett nära samarbete och effektiva processer kunde Finlands största infrastruktur-, husteknik- och automationsprojekt genomföras enligt uppställda mål.

”Vi kunde dra nytta av erfarenheterna och lärdomarna från Västmetroprojektets första byggfas i den andra fasen och utifrån dem gjorde vi ändringar i bland annat ledningen och projektets organisationsschema. Vi följde upp tidtabellen, kostnader, risker, kvalitetsfrågor, samarbete och arbetssäkerhet enligt en situationsbaserad ledningsmodell”, sammanfattar Västmetrons verkställande direktör Ville Saksi. ”Vi tydliggjorde även gemensamma mål och intensifierade samarbetet genom hela organisationen.  Specialister från både Länsimetro Oy och byggkonsulten Sweco arbetade tillsammans i ett gemensamt Big Room. Vi identifierade risker och förhindrade dem med effektiva riskhanteringsprocesser.”

En gnutta tur fanns också med då bygget av Västmetron kunde fortsätta eftersom byggprojektets viktigaste faser, till exempel upphandlingarna, slutfördes före coronapandemin och den stigande inflationen på grund av kriget i Ukraina.

”Alla stora upphandlingar i projektet var slutförda innan de kraftiga prisökningarna. Om vi inledde bygget nu hade prislappen varit betydligt högre. Coronapandemin påverkade inte byggprojektet särskilt mycket eftersom byggandet fortskridit tillräckligt långt redan då. Projektorganisations processer var etablerade vid det laget och vi var sammansvetsade när pandemin slog till”, konstaterar Ville Saksi.

Projektledare Jaakko Naamanka från Sweco är nöjd med projektets slutresultat. ”Projektet blev klart precis på dagen enligt den tidtabell vi ställde upp. Det är en fantastisk bedrift i ett megaprojekt som detta. Ett stort tack går till den gemensamma projektorganisationen för Västmetron och alla som deltagit i att genomföra projektet”, säger projektledare Jaakko Naamanka.

Vi använde oss av en situationsbaserad ledningsmodell för första gången någonsin i ett offentligt byggprojekt av denna storleksklass. ”Projektets resultatstyrning var baserad på en situationsmodell där beslutsfattandet byggde på situationsdata som är i realtid och så exakta som möjligt. Utifrån situationsdata kan projektledningen identifiera avvikelser jämfört med de uppställda målen och vidta korrigerande åtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. Framgångsrik situationsledning förutsätter högklassig tidsplanering och måluppställning samt tillförlitliga situationsdata”, berättar projektledare Jaakko Naamanka.

Beslutet om att bygga avsnittet Mattby–Stensvik togs år 2014 och schaktningsarbetet för det fleråriga byggprojektet inleddes i slutet av samma år. Byggentreprenaderna avslutades i maj 2022 och därefter fortsatte projektet med provkörningar fram till september. Länsimetro Oy har överlåtit metrostationerna, banlinjen och depån på avsnittet Mattby–Stensvik till trafikoperatören Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab. När byggarbetet nu är slutfört blir Länsimetro Oy:s roll att äga, utveckla och upprätthålla banlinjen, metrostationerna och systemen från Gräsviken västerut.

Passagerartrafiken på det första avsnittet, det vill säga Gräsviken–Mattby, inleddes i november 2017. Passagerartrafiken på det nya avsnittet Mattby–Stensvik inleds 3.12.2022.

Mer information:
Ville Saksi, verkställande direktör för Länsimetro Oy, tfn 040 823 2086, ville.saksi@lansimetro.fi

Västmetroprojektet, projektledare Jaakko Naamanka, Sweco Oy, tfn 0400 421 143, jaakko.naamanka@sweco.fi13

Lördagen den 3.12 börjar metrotågen köra ända till Stensvik i Esbo. Den nya metrosträckan är sju kilometer lång och har fem nya stationer: Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik.

I och med den nya sträckan har metron sammanlagt 30 stationer. Metrobanan i Helsingfors och i Esbo är nu sammanlagt 43 kilometer lång.

År 2017 utvidgades metron med åtta nya stationer från Gräsviken till Mattby när Västmetrons första etapp blev klar. Efter det har arbetena fortsatt väster om Mattby.

– Byggandet av förlängningen av metron gick enligt tidtabellen och vi har hållit kostnaderna på den nivån i enlighet med fullmäktiges beslut i Esbo, konstaterar Olli Isotalo, styrelseordförande i Länsimetro Oy och Esbo stads stadsmiljödirektör.

– Även om metrotrafiken startar, fortsätter byggarbeten kring metrostationerna. De redan befintliga bostadsområdena såsom Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik förtätas kring metrostationerna och områdena får bättre service. I Finno växer fram ett helt nytt bostadsområde, fortsätter Isotalo.

– Metron är nu klar. Årtionden av arbete närmar sig nu sitt slut, även om utvecklingen av metron fortsätter. Metron är vårt populäraste kollektivtrafikmedel: 93 procent av våra kunder ger metron antingen gott eller utmärkt betyg. Metron är ett miljövänligt alternativ och den har en stor inverkan på människornas resande i området. Metron är också väldigt viktig även för livskraften i huvudstadsregionen och hela Finland, säger HRT:s verkställande direktör Mika Nykänen.

När den nya sträckan öppnas för trafik sker det inga förändringar i matartrafiken utan metron går några månader vid sidan av den nuvarande trafiken. De nya busslinjerna tas i bruk i början av 2023. Om det exakta datumet informeras senare.

Metrons nya tidtabeller samt de nya bussrutterna och -tidtabellerna kommer att publiceras i HRT:s Reseplanerare i god tid innan förändringarna börjar gälla.

Staden växer tillsammans med metron

Även om metron går under jorden i Esbo, sker det förändringar även ovanför jorden.

Förlängningen av metron ger många nya möjligheter, såsom nya tjänster, bostäder och arbetsplatser, och på detta sätt ökar stadens livskraft. I och med metron blir det ett helt nytt bostadsområde i Esbo, Finno, och områden som redan är byggda blir mer attraktiva. Tillväxtpotentialen inom metrozonen i Esbo är 70 000 nya invånare och en ökning på 100 % i antalet arbetsplatser före 2050.

Metron stöder hållbar stadsutveckling och Esbos nätliknande struktur som består av fem stadscentrum. Detta innebär att det byggs täta centra vid och ovanför spåren och kring dem småhusområden, säger Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä.

– Västmetrons tillväxtkorridor är avgörande viktig för konkurrenskraften i Esbo och hela Finland, och den främjar avsevärt samarbetet mellan företag, universitet och städer, fortsätter Mäkelä.

Den största tillväxtpotentialen inom kollektivtrafiken i HRT-området är i västra Esbo längs den nya metrobanan.

Tät trafik och säkra resor

Metron trafikeras av Stadstrafik Ab som ansvarar även för underhåll av fastigheter och kontroll av system under hela metrosträckan.

– Stadstrafik Ab och våra ca 150 metrochaufförer är redo för utvidgningen av metrotrafiken. Vi har förberett oss inför startandet av trafiken på den nya sträckan genom många förberedande arbeten: vi har utbildat nya chaufförer och gjort testkörningar samt säkerställt att den nya banan är klar och att alla tekniska system fungerar som de ska när trafiken börjar. Metron är vår ryggrad och metrons säkerhet och pålitlighet är en hederssak för oss, säger Antti Nousiainen, enhetchef hos Stadstrafik Ab.

Arkitektur syns på stationer

Byggandet av metrosträckan Mattby-Stensvik slutade i september. Byggprojektet blev klart i enlighet med uppställda mål. Projektet hade såväl tidtabells-, kostnads-, risk-, kvalitets-, samarbets- som arbetssäkerhetsmål. Nu när byggarbetena är slut, är det Länsimetro Ab som äger, uppehåller samt utvecklar banan, stationerna och metrosystemet väster om Gräsviken.

–  Västmetrons stationer är attraktiva och presenterar finsk arkitektur när den är som bäst, och de enastående stationerna fungerar som visitkort för områdena. Vi hos Länsimetro väntar ivrigt på att passagerarna kan besöka de nya stationerna och njuta av snabbt resande med tryggt sinne, berättar Ville Saksi, verkställande direktör i Länsimetro Ab.

Esbo stads webbsidor:  www.espoo.fi
Helsingforsregionens trafiks webbsidor: www.hsl.fi
Stadstrafik Ab:s webbsidor: www.kaupunkiliikenne.fi
Länsimetro Ab:s webbsidor: www.lansimetro.fi

Mer information:

Esbo, stadsmiljödirektör Olli Isotalo, tfn 050 593 3359, olli.isotalo@espoo.fi

HRT, verkställande direktör Mika Nykänen, tfn 09 4766 4040

Länsimetro Oy, Länsimetro Oy, verkställande direktör Ville Saksi, tfn 040 823 2086

Stadstrafik Ab, enhetschef Antti Nousiainen, tfn 040 579 6074

Återstående arbeten är schemalagda så att Länsimetro Oy kan överlåta avsnittet Mattby–Stensvik till Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab hösten 2022. Samtidigt slutförs Finlands största infrastruktur-, husteknik- och automationsprojekt. HRT fattar beslutet om när passagerartrafiken ska inledas.

Byggandet och testandet av västmetrons avsnitt Stensvik–Mattby har fortskridit så långt att byggnadsentreprenaderna vid de fem stationerna (Finno, Kaitans, Sökö, Stensvik och Esboviken) och banlinjen avslutades fredagen 13.5.2022. Byggnadsentreprenaden för Mossbergets metrodepå avslutades redan år 2020. I april gjordes de sista systemtesten för passagerarsäkerhet och i maj erhölls projektet de sista myndighetsgodkännandena.

Cirka 30 000 personer har deltagit i olika typer av arbeten under projektets gång, vilket motsvarar cirka 2 100 årsverken. Som störst var bemanningen i november 2019 när 1 174 arbetade på byggarbetsplatserna. Totalt 905 företag deltog i olika entreprenader.

Entreprenaden vid Finno station utfördes av ett konsortium bestående av GRK Infra Oy och Aki Hyrkkönen Oy, Kaitans och Sökö stationer av konsortiet YIT Suomi Oy och Are Oy, Esbovikens station av SRV Rakennus Oy och Stensvik station av Skanska Infra Oy.  GRK Infra Oy utförde entreprenaden för banlinjen. Konsortiet Sammalvuori (Kalliorakennus-Yhtiöt Oy, EM Pekkinen Oy, Konevuori Oy, Aro-Systems Oy) utförde schaktnings- och byggnadsentreprenaden vid depån.

Ombyggnad av kontrollspåret och tågens nattförvaringsplats pågår väster om Mattby station

– Vi bygger en av världens mest säkra metrolinjer. De återstående arbetena är schemalagda så att vi kan överlåta avsnittet till trafikoperatören Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab i början av hösten 2022. Samtidigt avslutas Finlands största infrastruktur-, husteknik- och automationsprojekt, berättar Ville Saksi, verkställande direktör för Länsimetro Oy.

Den 9 maj 2022 inleddes ombyggnadsarbetet av kontrollspåret och tågens nattförvaringsplats vid metrons befintliga västra ändstation väster om Mattby station.  När metrotrafiken fortsätter från Mattby till Stensvik kommer utrymmet inte längre att användas som service- och förvaringsplats utan i stället användas i metrotrafiken. Arbetet pågår fram till 20.7.2022. Efter att ombyggnadsarbetena är klara på hösten kommer Länsimetro Oy att överlåta förvaltningen av metrostationerna, banlinjen och depån på avsnittet Mattby–Stensvik till trafikoperatören Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab.

Dessutom låter Länsimetro Oy bygga en en parkeringsanläggning för anslutningstrafik som blir klar i början av 2023. Bygget inleddes i november 2021.

För passagerna innebär det nya banavsnittet en direkt metroanslutning ända fram till Stensvik. De nya metrostationerna heter Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik. Banavsnittet för passagerartrafiken är 7 kilometer långt. Dessutom finns en underjordisk metrodepå i Mossberget. HRT fattar beslutet om när passagerartrafiken ska inledas på avsnittet Mattby–Stensvik.

Västmetrons stationskonstverk är färdiga. Alla fem stationer har konstverk som passar arkitekturen. Konstens syfte är att göra stationerna mer tilldragande, trivsamma och karakteristiska. 

Just nu pågår testningen av västmetrons tekniska system i olika nödsituationer på stationerna längs avsnittet Mattby-Stensvik och metrolinjen. Trafiken på avsnittet Mattby–Stensvik väntas komma i gång under 2023.

Konstverken representerar olika konstformer. Varje verk ska också passa in
i stationens arkitektur och vara lätt att underhålla. Konsten gör stationerna mer trivsamma men har också ett praktiskt syfte i stationsplaneringen – den gör det lättare att navigera i metron och hjälper passagerarna att skilja mellan stationerna.

”Tiotusentals människor använder metron varje dag. Allt fler tar också metron till Esbo. Metrostationen är vårt visitkort utåt och gör vardagen trivsammare. Konst är en viktig faktor som bidrar till stationernas dragningskraft och trivsel”, säger kulturdirektör Susanna Tommila på Esbo stad.

Konstnärer, arkitekter och entreprenörer samarbetade för att uppföra verken på stationerna i samband med stationsbygget. Konsten är integrerad i arkitekturen och ersätter på sina håll andra konstruktioner i stationen såsom delar av plattformsväggarna. Den beräknade kostnaden för verken uppgår till cirka 1,2 miljoner euro.

”Det känns bra att ha deltagit i konstprojektet. Processen har varit lång och intressant ända från konstnärsval till de färdiga konstverken. Samarbetet med stationernas arkitekter har fungerat väl”, konstaterar projektets konstkoordinator Jaakko Niemelä. 

Merparten av konstverken finns på plattformarna där de också kan ses från metrotågen.

”Vi tyckte att det var viktigt att visa upp olika konstformer på andra fasens stationer och efterfrågade nyskapande idéer från alla konstnärer. Samtidigt representerar verken konstnärernas övriga produktion på ett intressant sätt. Det känns fint att man velat ge konst en så framträdande roll längs västmetrons avsnitt Mattby-Stensvik”, säger EMMAs museichef Pilvi Kalhama.

Läs mera om stationernas konstnärer och verk.

Alla fem stationer har konstverk som passar arkitekturen.

Mer information:

Länsimetro Oy:s kommunikationsdirektör Satu Linkola, satu.linkola(at)lansimetro.fi

Testningen av västmetrons drygt 50 olika tekniska system i olika nödsituationer som elavbrott och brand har inletts på Kaitans metrostation. Trafiken på avsnittet Mattby–Stensvik väntas komma i gång under 2023. Ett godkänt systemintegrationstest av alla system på varje station krävs innan man öppnar för passagerartrafik.

En del av den moderna metroinfrastrukturen som passagerarna aldrig ser är de olika tekniska systemen, varav många finns på olika nivåer i stationsplattformarnas båda ändar och i bantunnelns utrymmen. En stor del av systemen gäller passagerarsäkerheten i olika nödsituationer. Trots att varje enskild enhet och komponent har punkttestats och systemen har funktionstestats, är en stations trafikberedskap beroende av hur alla system fungerar ihop under olika nödsituationer.

Den första nödsituationstestningen på Kaitans metrostation äger rum i mitten av oktober. Först testas systemens funktion under korta och långa störningar i elmatningen. I samband med det testar man även systemens funktion under översvämning. I slutet av oktober blir det aktuellt att testa olika brandscenarier på olika ställen i bantunneln och stationen. Testningen av stationen tar cirka 4–5 veckor.

Med blackout-tester säkerställer man att all kritisk utrustning fungerar

Med elmatningstesten kontrollerar man hur stationens olika elsystem fungerar under olika strömavbrott av varierande längd. Strömförsörjningen till stationens driftskritiska utrustning  säkerställs genom automatiska matningsomkopplare och reservkraftsaggregat eller UPS (Uninterruptible Power Supply). Funktionen av dessa system vid elmatningsfel testas med så kallade blackout-test, där man simulerar felsituationer för stationens transformatorer och kontrollerar att matningsomkopplare, reservkraftsaggregat och UPS-utrustningen fungerar korrekt – dessutom kontrollerar man anslutna enheters funktion under strömavbrott.

Systemen startar automatiskt under brandtestningen

Under brandtestningen i bantunneln känner branddetektorn av en temperaturökning i tunneln varefter systemen aktiveras automatiskt. Övertrycksfläktar i stationen och förbindelsetunnlarna aktiveras, utrymningsmeddelanden börjar sändas i högtalarna och styrningen av belysning, lås, infotavlor, hissar och rulltrappor fungerar automatiskt som nödsituationen kräver.

I stationernas brandtest säkerställer man allra först att stationen är i normalt användningsläge, det vill säga att alla system är försatta i läge för normal metrotrafik. Brandlarmet aktiveras utifrån ett fördefinierat läge av branddetektor eller med larmknapp. Brandlarmet förmedlas till automationssystemen, metrons kontrollrum och vid ett äkta larm även till nödcentralen. Automationssystemen startar rökevakueringssegment och övertrycksätter utrymningsvägar beroende på var det brinner, stänger ventilationen, styr stationsbelysningen, öppnar låsen till nödutgångarna, stänger branddörrar i allmänna utrymmen, startar rätt utrymningsmeddelanden beroende på var det brinner för att leda ut passagerarna längs säkra rutter, styr infotavlornas utrymningsmeddelanden och kameraövervakningssystemet samt startar hissarnas evakueringsläge och stannar nedåtgående rulltrappor.

Testningen fortskrider stationsvis

De gemensamma systemtesterna görs en station i taget Förutom metrostationen testar man även systemen på intilliggande banavsnitt.

– Systemens funktion övervakas under testets gång både på plats och i HST:s kontrollrum i Hertonäs i Helsingfors. Olika scenarier används för att testa olika system. Om något delområde inte fungerar som det ska upprepas testet tills systemen fungerar klockrent, säger driftsättningsingenjör Janne Ilkanheimo från Västmetroprojektet.

Förutom de fem nya metrostationerna (Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik) testas även driften vid Mossbergets depå. Testningen för gränssnittet mellan Mattby metrostation och det nya avsnittet godkändes i augusti.

Näst på tur efter testfasen är myndighetsgodkännanden, trafikoperatören HST:s förberedelser inför trafikstarten samt HRT:s förberedelser, bland annat vad gäller anslutningstrafiken. Trafiken på avsnittet Mattby – Stensvik väntas komma i gång under 2023.

Mer information:

Västmetroprojektets driftsättningsingenjör Janne Ilkanheimo, janne.ilkanheimo(at)lansimetro.fi

Kontaktuppgifter för kommunikation, Satu Linkola, kommunikationsdirektör, Länsimetro Oy, satu.linkola(at)lansimetro.fi

Den 1.10 öppnas den västra ingången till Mattby metrostation för passagerare. Ingångens adress är Finnviksvägen 9. I anslutning till ingången byggs även ett hotell som kommer att stå klart senare i år. Tunnvägen utanför hotellet kommer att få 32 nya cykelparkeringsplatser som även metropassagerarna kan använda.

Den nya ingången skapar en förbindelse från Finnviksvägen och Tunnvägen till metroplattformens västra ände och erbjuder samtidigt en alternativ rutt från metron till busshållplatserna längs Finnviksvägen och bussarna mot Finno. Mattby hade 2019 flest passagerare av Västmetrons stationer och den nya ingången kommer att jämna ut passagerarflödena på den tidigare öppnade rutten till bussterminalen och Iso Omena. Som Västmetrons andra ingångar är även den nya ingången tillgänglighetsanpassad.

Ingångens arkitektur kompletterar stationens befintliga arkitektur och utseende, men har en annorlunda färgsättning än den östra ingången för att göra det lättare för passagerarna att särskilja mellan ingångarna. Vid den östra ändens rulltrappor finns bakgrundsbelyst glas som skiftar från gult till grönt och sedan blått. Den nya västra ingången använder färger från andra änden av spektrumet och går från orange till rött och violett.

De övriga byggprojekten i området har nu kommit så långt att ingången kan öppnas för passagerare. Andra pågående byggarbeten i kvarteret runt Tunnparken är en ny simhall och ett seniorboende. Området kommer även att få bostäder och seniorcentret Leva och bo vid Finnviksvägen. Metrons influensområde väntas totalt få cirka 70 000 nya invånare under de närmaste årtiondena. Våren 2019 öppnades den södra ingången till Hagalunds station på motsvarande sätt då övriga byggprojekt hade kommit tillräckligt långt.

Länsimetro Oy har till uppgift att bygga, äga, upprätthålla och utveckla sin del av metrosystemet, banan och stationerna västerut från Gräsviken. Bolaget ansvarar även för infrastrukturens och systemens funktion och säkerhet i metroavsnittet som öppnats för trafik samt övervakar att nödvändiga service- och underhållsarbeten utförs som planerat. HST ansvarar för service och underhåll samt för metrotrafiken.

”Som en ansvarsfull ägare vill vi kontinuerligt utveckla och förbättra passagerarupplevelsen. Vi säkerställer att vårt metroavsnitt är tekniskt modernt med digitala övervaknings- och underhållsmetoder samt ett av de säkraste i världen”, berättar Länsimetro Oy:s verkställande direktör Ville Saksi.

Byggandet av den andra fasen mellan Mattby och Stensvik fortskrider enligt tidtabell och budgeten har hållit. Länsimetro Oy satsar även på stationernas arkitektur och visuella element.

”Vi vill bygga attraktiva stationer som blir ikoniska landmärken för sina områden. Varje station kommer att få ett konstverk som framhäver stationens visuella identitet”, säger Saksi.

Mera bilder