Hur byggs en metrostation?

Bygget av en metrostation är en kombination av stomarbeten, hustekniska arbeten och ett flertal avancerade tekniska system. Slutligen slutförs stationens ytor och varje västmetrostation får sin egen individuella identitet.

1. Stomarbeten

Bygget av en station börjar på plattformsnivå med stationens stomme. Arbetet inbegriper bygget av betongväggar, pelare och valv.  Stombygget börjar alltid längst ner och avancerar uppåt mot markytan våning för våning.

2. Mellanväggar och kompletterande konstruktioner

När de stora stommarna är klara byggs lättare mellanväggar och andra kompletterande konstruktioner för att avskilja stationens olika utrymmen från varandra (t.ex. tekniska utrymmen). Bygget av mellanväggar och stomme fortskrider parallellt.

3. Plattformsväggens övre del och undertak byggs

Om den automatiska metron blir verklighet är det enkelt att i ett senare skede fästa plattformsväggarna i stationerna. Skyltar fästs på plattformsväggens övre del. På den övre delen av plattformens vägg kan man till exempel placera konst eller andra lösningar som arkitekten planerat.

4. VVS och el

VVS- och elarbeten inleds etappvis i takt med att inredningsarbeten färdigställs. Metron omfattar många tekniska system och automatik: husteknik, banteknik i tunneln och teknik för att garantera personsäkerheten vilket räddningsverket kräver.

5. Rulltrappor och tekniska system

Samtidigt som bygget av kompletterande konstruktioner börjar installationen av rulltrappor. Rulltrapporna tas till stationen antingen via tunnlarna nertill eller uppifrån via schakten. Ett rulltrappsblock väger fyra ton och är fyra meter långt. Den nedre delen av rulltrappan omsluter en stor mängd teknik: maskinen som får trappan att rulla kräver två meter utrymme under rulltrappan. Endast en liten del av rulltrappan syns alltså utåt för metroanvändarna.

Även annan teknik som metron kräver, såsom transformatorer och reservkraftanläggningar, måste placeras inuti stationen. Det kallas för halning. Totalt finns 52 olika system i metron. Automationssystemen omfattar bl.a. VVS-automation, fastighetsövervakning, matningsövervakning, kamera- och högtalarsystem och passerkontroll. VVS-systemet omfattar bl.a. pumpstationer, rökgasfläktar, stationsspecifik ventilation och övertryckssättning samt släckvattennät. Andra system i metron är bl.a. säkerhetssystem, branddörrar och system för passagerarinformation.

6. Efterarbete

När tekniken införts i stationen börjar arbetet med att slutföra ytorna – stationen får ett individuellt utseende när de ytmaterial som arkitekten planerat installeras.

Tunnel och station möts

Banbygget framskrider parallellt med byggandet av stationerna. Byggandet av stationerna och banan möts när spåren börjar byggas. På banan monteras sliprar, spår, strömskenor, styr-, säkerhets- och övervakningssystem samt branddörrar som sammankopplar tunnlarna med förbindelsegångarna. När stationen och banlinjen är klara testas banan och provdrift utförs. Alla 52 system måste testas och de måste fungera tillsammans.  Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab utför provdrift på banan innan trafiken inleds.