Miljöaspekter beaktas vid metrobyggandet
Metron är en miljögärning
Metro är ett miljövänligt fortskaffningsmedel. Den orsakar inte några luftföroreningar i gatumiljön, och drifttagningen av Västmetron kommer också att betydligt minska växthusutsläppen och förbättra luftkvaliteten vid Västerleden i Esbo och västra Helsingfors.
Enligt uppskattningar kommer resor med personbil på sträckan Mattby-Stensvik att minska med ca 20 000 personkilometer per vardagsdygn, vilket motsvarar personkilometerantalet av 200–300 personbilar. Trafikens koldioxidutsläpp uppskattas minska i prognossituationen 2035 med 1 000–2 000 ton per år.
Den höga transportkapaciteten och materielens hållbarhet ökar metrons miljövänlighet ytterligare. Ett metrotåg transporterar upp till lika många passagerare som 700 personbilar. Automatiseringen av metron minskar energiförbrukningen ytterligare tack vare mer effektivt energibruk och större passagerarantal.
Grundvattennivån följs upp
Under byggnationen kommer metrons inverkan på sin närmiljö att följas upp. Ett av de viktigaste uppföljningsobjekten, grundvattennivån, mäts i schacktningens influensområde med grundvattenrör. Eventuella marksättningar följs upp särskilt noga. För uppföljningen har man fäst mätbultar på byggnaderna för mätning av eventuella förändringar och förebyggande av skador.
Skador på strukturerna förebyggs genom att se till att trycknivån av det artesiska grundvattnet inte sänks för mycket. Grundvattnets trycknivå kan även höjas eller upprätthållas genom att infiltrera vatten i det artesiska grundvattenskiktet. Eventuella marksättningar följs upp kontinuerligt på riskområden.
På Hannusträsket följs grundvattennivån särskilt effektivt under byggnationen. Berggrunden runt om metrotunneln tätas till en tätningsklass i enlighet med den högsta kravnivån, och dräneringsvatten från metrotunneln leds utanför Hannusträskets avrinningsområde.
Utöver uppföljningen av grundvatten och marksättningar följer vi även upp ytvattenkvaliteten, läckvattenmängden i bergrum och kvaliteten av det utgående vattnet. Vid behov förhindras läckvatten att komma in i tunneln t.ex. med injektering, dvs. förtätning av berggrunden. Vatten från byggarbetsplatsen avlägsnasvia körtunnlarna under schaktningen och behandlas med sand- och oljeavskiljning innan de leds till avloppsvattennätet.
Under användningen kommer metrotunneln inte att påverka ytvattnets flöden och kvalitet. Vi transporterar eller lagrar inte heller miljöfarliga ämnen i metrotunneln.
Vibrationer och buller följs upp
Före schaktningarna påbörjas samt efter schaktningarna genomför vi fastighetssyn på ca 150 meters avstånd från schaktningsområdet för att utreda byggnadernas kondition. Först kontrollerar man strukturernas kondition före byggarbetets början och efter slutfört arbete kontrollerar man om vibrationen har eventuellt orsakat skador.
Känsliga anordningar skyddas från vibrationer före schaktningarna påbörjas. Vibration mäts även under schaktningen med en vibrationsmätare i närliggande byggnader och känsliga anordningar. Mätningarna följs upp i realtid med ett separat vibrationsuppföljningsprogram.
I bostadsområden kan sprängningar i regel genomföras under vardagarna kl. 7–22. Vid schaktningsentreprenader tillåts sprängningar även på lördagarna kl. 9–18. Arbetsmoment som orsakar buller har begränsats till kl. 7–18, och bullergränser har fastställts för de arbetsmoment som utförs därefter. Arbetstider och -begränsningar har fastställts av Esbo miljöcentral.
Vibrationerna från den färdigbyggda metron blir små
Vibrationerna från den färdigbyggda metron blir små och påverkar inte hållfastheten av konstruktioner ovanför marknivån. Metrotågen färdas väldigt jämnt på skenorna i och med att skenorna har svetsats ihop och vilar på ett lager av makadamballast. Några betydande vibrationer har inte konstaterats på Helsingfors nuvarande metro, oberoende av om tunnelsträckorna har vibrationsdämpning eller inte.
Västmetron kommer inte att orsaka bullerstörningar för bostadshus eller arbetsplatser som byggts ovanför metrobanan. S.k. stombuller som orsakas av vibrationer som överförts i byggnadsstommar kommer också att bli litet – dämpning av stombuller har planerats bl.a. med hjälp av 3D- datormodellering. Vi har kunnat förutse vilka hus och områden som eventuellt kan påverkas av stombuller och därmed välja lämpliga, bullerdämpande material för banan. Stombullerisolering har monterats utefter hela tunneln med undantag av passagerna under havet och under Västerleden, där det inte behövs.
Uppfyllandet av målen har följts upp med mätningar. Mätningsanordningar har installerats t.ex. i källarutrymmen av bostadshus. Vid de genomförda mätningarna har stombullret varit under målvärdet för bostäder, dvs. under 30 decibel. Metroljuden kan inte urskiljas från de övriga bakgrundsljuden ens i tysta utrymmen.
Inga betydande kulturmiljöobjekt längs metrorutten
Landskapsmässigt och kulturhistoriskt värdefulla objekt har kartlagts längs metrorutten. Det finns inga dylika objekt i metrons omedelbara närhet. Den nationellt värdefulla järnvägsstationen i Köklax ligger ca 2 kilometer norrut om rutten och sommarbebyggelsen vid ångbåtslederna i Helsingfors ligger söder om Sökö udd på Sommaröarna. Dessa områden ligger långt från banans småskaliga konstruktioner ovanför marknivån, och berggrundsbyggnationen har ingen inverkan på dem.
Det finns inte heller några förhistoriska fasta fornlämningar som skyddas av lagen om fornminnen, historiskt värdefulla vägavsnitt eller kända fästningsanläggningar från första världskriget i omedelbar anslutning till metrorutten.
Den djupgående metron är skonsam mot naturen
Hela Västmetrons bana löper i tunneln djupt under jorden. Därmed har banan inte någon direkt naturpåverkan. Byggnationen leder inte till påverkan på Natura 2000-områden, naturskyddsområden eller områden som omfattas av ett naturskyddsprogram.
Fågelbeståndet i Finno har beaktats vid områdets byggnation genom att undvika bullrande byggarbeten ovanför marknivån under fåglarnas häckningstid. Byggnationen innebär inte heller någon risk för flygekorrars livsmiljöer eller åkergrodors föröknings- och rastplatser.
Flygekorrområdena i Finno har kartlagts och undersökts redan före byggnationsskedet. Områdets metroschakt har placerats så att de medför minsta möjliga störning för flygekorrens livsmiljö. I miljötillståndet fastställs vilka av flygekorrars huvudsakliga förflyttningsleder, dvs. förbindelser via trädkronorna, som ska bevaras. Alla träfällningar på flygekorrområdena har alltid genomförts före flygekorrens fortplantningstid, dvs, före 1.4.
Under byggnationen har flygekorrarna beaktats på olika sätt – t.ex. vid Finnviksvägens metroschakt har man på båda sidor av arbetsplatsvägen byggt ett staket till skydd av träd för att skydda flygekorrens boträd och garantera att förflyttningsleder bevaras. Vid ingången på Sjövägen har den temporära flyttningen av stamvattenledningen p.g.a. schaktbygget genomförts med en lösning ovanför marknivån så att man inte behövde gräva i flygekorrskogen.
Källor:
Projektplan för sträckan Mattby-Stensvik (på finska)
Preliminär generalplan, Mattby-Stensvik, planeringsrapport (på finska)
Projektplan för Västmetron, planeringsrapport (2008, på finska)
.